Ett vanligt trefassystem har följande ledningar. Det som kan skapa viss förvirring är begreppet common. Det förekommer olika kopplingar mellan nollan och skyddsjorden.

Svenska	Engelska	Bet	Färg	Kommentar
fas 1-3	Live	L1-L3	svart, grå	Det finns enfas och trefas

neutral	Neutral	N	ljusblå	kallas vanligen nolla

skyddsjord	Protective Earth	PE	grön-och-gul
jordning	Ground	GND	grön-och-gul
gemensam	common	PEN	grön-och-gul	Gemensam nolla och skyddsjord i samma kabel

Elfaser_svg

Elektriska störningar

Det tycks råda en viss begreppsförvirring vad gäller beteckningar för olika typer av störningar. Brus är en störning, men en störning behöver inte vara brus.

Störningar kan indelas i sådana som finns i själva apparaten (till exempel rippel i utgången på ett nätaggregat), sådana som apparaten avger till andra apparater (emission) och sådana som apparaten utsätts för (interferens).

Ordlista för störningar

Engelska	Svenska	Kommentar
noise 1	störning	överordnat begrepp
noise 2	brus	slumpmässig del av störning, i vissa undantagsfall
noise filter	avstörningsfilter
white noise	brus, vitt brus	underkategori till noise
PARD*)	störning
Ripple	rippel	periodisk störning
emission	emission	utstrålning av störningar
interference	interferens	påverkan av störningar
immunity	immunitet
inrush current	stötström
surge	strömrusning
surge voltage	stötspänning
burst	signalskur
voltage peak	spänningstopp
voltage drop	spänningsfall
undervoltage	underspänning
overvoltage	överspänning
harmonics	övertoner

*) Eftersom ingen tidigare hört talas om PARD, så kanske man får acceptera att noise används som överordnat begrepp för alla typer av störningar.

EMI Electromagnetic Inteference Elektromagnetis interferens

EMP Electromagnetic Pulse Elektromagnetisk puls

Störningsdefinitioner

NE: brus, slumpmässig störning som påverkar elektriska eller akustiska signaler. Brus är normalt ett oönskat fenomen, som maskerar eller förvränger en informationsbärande signal. Det sätter en gräns för den noggrannhet med vilken signaler kan mätas, överföras eller rekonstrueras.

RTT 56 Ordbok for fluidteknikk (1988)

no term: støy no definition: støysignaler i en krets som forårsakes av tilfeldig svingning i signalnivået en term: noise de term: Rauschen n sv term: brus

Några (motstridiga) definitioner hämtade från nätet

Noise: Noise is the aperiodic, random component of undesired deviations in output voltage. Usually specified in combination with ripple.

Noise: Any unwanted and unmodulated energy that is always present to some extent within any signal.

Noise: An unwanted portion of a signal such as hiss, hum, whine, static, or buzzing.

Noise: A component, normally random, of deviations in output voltage. Noise is undesirable, and normally will be specified in conjunction with ripples. See also PARD and Ripple.

PARD: “periodic and random deviation.” Used as a term for noise and ripples. Noise is unwanted output deviation and a ripple is an undesired portion of an output that is harmonically related in frequency to internal frequencies of switching or the frequency of an input line.

Ripple: A power supply output voltage AC noise component that is periodic.

Se även grälet på http://www.proz.com/kudoz/1202600

Framvagn och köregenskaper

Svenska	Engelska	Tyska	Finska	Kommentar
caster	Caster	Nachlauf	caster, olkatapin takakallistuma	caster styraxelns lutning bakåt (styraxellutning bakåt) +
skränkning	toe	Spur	auraus	skränkning (toe-in)
positiv skränkning	toe-in	Vorspur	auraus	positiv skränkning
negativ skränkning	toe-out	Nachspur	haritus	negativ skränkning
camber	Camber	Sturz	camber, pyöran sivukallistuma	camber (hjullutning inåt) -
spretning vid sväng			kaartoharitus haritus käänteissä	toe-out vid sväng
			kokonaiskääntymä
styraxelns sidolutning (KPI)	king pin inclination		Olkatapin sivukallistuma	styraxelns lutning i sidled, styrledsvinkel, KPI, en fast vinkel
styraxelns totallutning	steering axis inclination SAI
vändradie	turning radius	Wenderadius	kääntösäde	yttre, inre olika för hjulen
styraxelns avvikelse	kingpin offset, scrub radius, steering offset		olkapoikkeama	avvikelse mellan styraxelns förlängning och däckets kontaktpunkt
kurvtagningsvinkel Ackermanvinkel	Ackerman angle, toe-out on turns			ges av styrgeometrin
styrutslag	steering angle		kääntökulma, ohjauskulma	hjulens vridningsvinkel
spindelbult	king pin	Achsschenkel	olkatappi	styraxeltapp
väggrepp i sidled			sivuttaispito
väggrepp i längsled			pitkittäispito
angreppsvinkel	Angle of Attack		sortokulma	egen term
körbarhet	driveability		ajettavuus
ploga			auraa
spreta			harittaa
avdriftsvinkel, thrustvinkel	thrust angle		kulkukulma	Vinkeln mellan fordonets längdaxel och bilens färdlinje
geometrisk axel			Geometrinen axeli
färdlinje			kulkulinja
fordonets längdaxel	thrust line		Ajoneuvon keskilinja
styrvinkel
total avdriftsvinkel			kokonaiskääntymä
setback	set back		pyörän siirtymä	hjulets förskjutning bakåt
fälgskevhetskompensering			vanteenheiton kompensointi
styrdifferensvinkel
crossvärde	cross value
inkluderad vinkel	included angle IA			Inkluderad vinkel (IA) = SAI + Camber.
spårvidd	track	Spurweite	raideväli
sneddragning			puoltaminen
väggrepp	grip	Kraftschluss	pito

Gauge

Beteckningen gauge, till exempel gauge 10, används för tråddiametrar, plåttjocklekar och nålar. Det är ett "omvänt" system, ju högre gauge, desto smalare tråd.

AWG betyder American Wire Gauge och gäller för trådar som inte är av järn eller stål, alltså oftast elektriska ledningar. I övriga världen är det vanligast att ange ledningsarean i kvadratmillimeter. Omräkningstabell finns på

http://en.wikipedia.org/wiki/American_wire_gauge .

AWG 10 betyder att arean är 5,26 mm2 och diametern 2,58 mm.

För ståltråd används i USA Washburn & Moen's wire gauge. Då är gauge 10 = 3,4290 mm diameter. Om det är brittisk ståltråd så är gauge 10 = 3,2512 mm diameter, enligt British Imperial Standard S.W.G.

http://www.engineersedge.com/wire_gages.htm

Gauge 10 kan vara 2,588 mm, 3 mm, 3,25 mm, 3,2512 mm, 3,3 mm eller 3,4036 mm, beroende på vilken gaugetabell man tittar i.

Se även

http://www.sizes.com/materls/wire.htm#Brown

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/2/28/Gauge_Chart.pdf

Hästkrafter

Ibland översätts hp till hk. Det är inte helt korrekt, eftersom det finns en liten skillnad mellan den amerikanska (745,6999 W) och metriska (735,499 W) hästkraften. Ibland används PF (Pferdstärke) i amerikanska texter för att markera skillnaden.

Horsepower (hp) är effekt (hp) eller hästkrafter, imperial (hp)

Pferdstärke (PS) är effekt (hk) eller hästkrafter, metriska (hk)

Knappologins grunder

Knappar på ett tangentbord eller i en knappsats kan ju också kallas tangenter. Jag tycker om enkla, korta, svenska termer och har därför övergått till knapp i stället för tangent i mina handböcker. Undantaget är naturligtvis tangentbord. Men det går ju bra att säga "en knapp på tangentbordet".

Soft key

Soft keys kan vara skärmknappar (petknappar), eller också kan det vara tangentbordets funktionsknappar som definieras med en knapptext i bildrutan, och som ändras beroende på programmets läge.

Virtuella knappar på en bildskärm kallar jag för skärmknappar, för att skilja dem från fysiska knappar.

Touch-sensitive

Touch-sensitive display/screen är pekdisplay eller pekskärm. Knappar på en sådan skärm kan kallas för pekknappar eller petknappar.

Switch

Switch översätter jag ibland med strömställare, som täcker in alla typer. Det bästa är naturligtvis att ta reda på vad det är. Switch kan ju betyda brytare, frånskiljare, väljare eller växel. Limit switch är gränslägesbrytare, en switch med flera lägen (O-start-1-2) kan kallas väljare.

Switchgear

Switchgear betyder ställverk i de flesta sammanhang, men det kan finnas undantag. Ibland avses någon annan typ av omkopplingsanordning.

Circuit breaker

Circuit breaker kan vara automatsäkring, huvudströmbrytare, kretsbrytare, eller någon annan typ av strömställare. Det bästa är att försöka ta reda på komponentens funktion.

Proximity switch

Proximity switch är en komponent som reagerar på närvaro av ett föremål (eller människa) på ett visst avstånd, utan mekanisk beröring. Avståndet kan vara några tiondels millimeter (kapacitiva eller induktiva gränslägesbrytare) eller flera meter (fotoceller). En övergripande term är beröringsfri givare eller närvarogivare. Ett annat alternativ är närhetsgivare/brytare, vilket är en direkt översättning av den tyska termen Näherungsschalter.

beröringsfri givare/brytare

närvarogivare/brytare

Närvaro- termerna syftar oftast på närvaro av människor i rum (till exempel larmfunktioner).

Kontroll

Det är inte helt fel att översätta control med kontroll, men det kan ibland bli lite missvisande. I styr- och reglertekniska sammanhang bör control nästan alltid översättas till styrning. Det är alltså samma betydelse som i svenskans ha kontroll över något. I andra industriella sammanhang motsvaras svenskans kontroll av inspection eller check.Några undantag: control room >> kontrollrum och control panel >> kontrollpanel. För control panel duger manöverpanel utmärkt. Se även Okulärbesiktning.

Mått och enheter

I Sverige, och Europa, gäller SI-systemet. Ofta vill dock kunden ha kvar de ursprungliga enheterna. Om inget annat har överenskommits, brukar jag översätta enheternas namn (inch till tum). Det kan ofta vara lämpligt att räkna om enheterna men det bör alltid göras i samråd med beställaren av översättningen.

Ungefärliga mått

Om texten säger att maskinen ska stå "minst en fot från väggen", så skriver jag "minst 310 mm från väggen". Ungefärliga mått avrundas till den säkra sidan. Jag skriver helst inte "minst 304,8 mm från väggen" även om det står så i originalet.

Mått som inte får översättas

I vissa fall är det direkt fel att omvandla enheter: Hylsa 1/2 tum, borr 5/16" får inte räknas om till millimeter. Det gäller också dimensioner på kretskort, tv-bildrör och däck.

Det är vanligt att källtexter inte har mellanslag mellan mätetalet och enheten. Det rättar jag givetvis till. Det finns dock ett undantag, gradtecknet vid vinklar. Det heter 10° men 10 °C.

Det finns en bra källa på nätet om måttenheter:

A Dictionary of Units of Measurement

Det finns miljoner prefix

Prefixen används ibland för att skriva enheter, till exempel terawattimmar (TWh). Som framgår av tabellen, så bör man vara mycket försiktig med att utan definition använda och översätta begreppen miljard, biljion och triljon. I USA används faktorn 1000, medan man i Europa använder faktorn 10>6.

Prefixbeteckningar

Namn	Bokstav SI	Storlek	Svenska	EU	Amerikanska
mikro	my	10>-6
milli	m	10>-3
kilo	k	10>3
mega	M	10>6	miljon	million
giga	G	10>9	miljard		billion
tera	T	10>12	biljon	billion	trillion
peta	(P)	10>15	-
exa	(E)	10>18	triljon	trillion
yotta	(Y)	10>24	kvadriljon

Normer och standarder

Om en maskin är tillverkad i utlandet, och är konstruerad enligt en viss utländsk norm, så är det givetvis denna norm som gäller. I det fallet anger jag den utländska normens nummer och namn, möjligen med en översättning av titeln till svenska inom parentes.

En utländsk norm kan inte utan vidare bytas mot en svensk. Kundens eller tillverkarens tekniska expertis måste i så fall kontrollera att maskinen verkligen uppfyller de bestämmelser man hänvisar till. Det dokumenteras ofta i form av ett "Intyg om överensstämmelse" (Declaration of Conformity).

Om handboken anger att maskinen ska monteras, installeras och användas enligt en viss utländsk norm, så blir det dock ofta inte rätt, om maskinen används i Sverige. Då föreslår jag att kunden ändrar formuleringen, och till exempel anger att maskinen ska användas och installeras "enligt gällande svenska bestämmelser", och eventuellt hänvisa till motsvarande svenska norm.

Internationella normer

ISO-normer är internationella, och EN-normer är europeiska. Ofta används samma nummer i svensk standard, med tillägget SS framför. De nationella standarderna ersätts nu alltmer av harmoniserade europeiska standarder.

Det händer att originalhandböckerna hänvisar till utländska arbetarskyddsbestämmelser. Exempel: Berufsgenossenschaftliche Vorschriften - BGV, BGV A1 - Allgemeine Vorschriften. Det bör man byta ut mot motsvarande svenska arbetarskyddsbestämmelser eller använda en allmän formulering om att "följa de svenska arbetarskyddsreglerna".

I Sverige utfärdas regler och anvisningar om arbetarskydd och arbetsmiljö av Arbetsmiljöverket, som är en sammanslagning av de tidigare myndigheterna Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen.

Det är alltid kunden som bör ha den tekniska kunskap som behövs för att bedöma hur normerna ska hanteras. Min uppgift som översättare begränsar sig till att påpeka, att det finns normhänvisningar som kanske bör ändras, möjligen föreslå utbyte av normer eller formuleringar, i de fall jag har tillräckliga tekniska kunskaper för det.

Okulärbesiktning, avsyning

Att se efter kallas i tekniska sammanhang okulärbesiktning. Jag tror att termen fallit ur modet, och det är nog allt färre som förstår den idag. Eftersom jag tycker om ett enkelt språk, skriver jag numera "Se efter" eller motsvarande i mina handböcker, i stället för okulärbesiktiga.

NE har faktiskt kvar okulärbesiktning: som utförs med (enbart) ögonen [formellt]: okulärbesiktning. Även okulärbesiktning är strikt sett en tautologi. Sikt har funnits i svenskan sedan ca 1670, och kommer ur lågtyskans Sicht. Jämför tyskans Besichtigung.

Visuell kontroll är kanske bättre än det äldre inlånet från latinets oculus. Fast ska man gå till bottnen med detta, så kommer ju visuell via franskans visuel från latinet (vi´sus 'seende', 'synförmåga').

Om man vill vara riktigt nordiskt språkpuristisk, så är syn ett bra val, det har använts i svenskan sedan äldre fornsvensk tid. Syn lever kvar i rättegångssammanhang, och i avsynare.

Skruvar, bultar och nitar

För de här termerna finns en skillnad mellan teknikerspråket och allmänspråket.

Det finns ett litet häfte som reder ut vissa tekniska grundbegrepp; TNC 98 (Tekniska Nomenklaturcentralen) "Tekniska Basord" (1995). Citaten kursiverade:

Bult

En bult är ett fästdon bestående av ogängad cylindrisk kropp, med ansatser i form av huvud e d och avsedd att användas utan att undergå plastisk formändring.

Det engelska "bolt" översätter jag oftast med skruv, särskilt om jag vet att det är ett gängat fästelement. Jag tror att engelskan har samma problem som svenskan när det gäller att skilja mellan screw och bolt, men att gränslinjen mellan dessa är lite olika.

Skruv

Kropp med utvändig cylindrisk eller konisk gänga, avsedd att användas som fästdon eller för överföring av kraft eller rörelse i sin längdriktning.

Det händer ofta att grova, gängade skruvar med sexkantshuvud kallas för "bultar" på svenska, och det tycker jag inte är något allvarligt fel, även om jag själv inte skulle välja att uttrycka mig så. Några undantag är vagnsbulten och hjulbultarna till bilens fälgar.

Nit

Fästdon bestående av en ogängad cylindrisk kropp, med två ansatser i form av huvuden och avsedd att undergå plastisk formändring vid användningen.

Ett specialfall är pop-niten eller rörniten.

Tryck

I SI-systemet är grundenheten för tryck Pa (Pascal) = N/m2. Det är alltså ett mycket litet tryck, varför multipelenheten MPa bör användas. Sambandet är:

1 bar = 100 000 Pa = 0,1 MPa.

Ibland är det också nödvändigt och rimligt att ange, att det rör sig om övertryck, alltså atmosfärstrycket + differenstrycket. Det absoluta trycket 2 bar är alltså ca 1 bar övertryck, beroende på hur barometern står för tillfället. Enheten barg, bar(g) står för bar gauge, alltså avläst tryck på mätinstrumentet, vilket väl i de flesta fall sammanfaller med bar(ö).

Vägbygge

Det finns en hel del specialuttryck för vägens olika skikt. Överbyggnad något som finns nere i marken. Tabellen nedan innehåller vägkroppens termer, uppifrån och neråt. Terminologin är dock lite varierande, eftersom man kan bygga vägkroppen på olika sätt.

Vägkroppens uppbyggnad

Vägkroppens olika lager uppifrån och ner

Svensk term	Består av (mått i mm)	Engelsk term	Tysk term	Finsk term
slitlager SL	asfalt (40-45)	surface course	Deckschicht	kulutuskerros
utjämningslager				tasauskerros
profileringslager				profilointikerros
överbyggnad	flera lager enl nedan		Oberbau
bundet bärlager AG *)	bitumenbundet asfaltsgrus (40-190)			sidottu kantava kerros
obundet bärlager BL *)	kross (0-40)			sitomaton kantava kerros
bindlager	bindande minerlajord	binder soil	Bindeschicht	sidekerros
bärlager		base course	Tragschicht	kantava kerros
förstärkningslager FL *)	grus, bergkross, sprängsten (0-100)	sub-base	Ausgleichsschicht, Unterbau	jakava kerros
skyddslager SKL *)	makadamm (0-200) okrossad sten			suojakerros
Terassyta		surface of the subgrade	Planum	pengerryspinta
Underbyggnad		subgrade	Unterbau	alusrakenne
Undergrund		supporting ground	Untergrund	tien pohja

*) Lager som ingår i begreppet överbyggnad. Osäkert om slitlagret ingår i överbyggnaden eller inte.

I ref. nedan finns exempel på vägkroppar:

http://www.tft.lth.se/vagbygg/055forelesvegkroppen2004.pdf

http://www.sgi.eu/Sd/pdf/SD-R11.pdf

Finska asfaltsförkortningar

Asfalttityyppejä

Finsk frk	Finska	Engelska	Svenska
AB	asfalttibetoni	Asphalt Concrete	asfaltsbetong
SMA	kivimastiksiasfaltti	Stone Mastic Asphalt	stenmastixasfalt
VA	valuasfaltti		gjutasfalt
PAB	pehmeä asfalttibetoni		mjuk asfaltsbetong
AA	avoin asfaltti		öppen asfalt (otätad)
BST	bitumistabilointikerros		bitumenstabiliseringslager
ABS	sidekerroksen asfalttibetoni (AsfaltiBetoniSidekerros)	Asphalt concrete, binder layer	skelettasfalt/ stenrik asfaltsbetong
ABT	Tiivis asfalttibetoni (AsfalttiBetoniTiivis)	Asphalt Concrete Dense	tät asfaltsbetong
ABK	Kantavan kerroksen asfalttibetoni (AsfalttiBetoniKantava)	Asphalt Concrete Base layer	bärlagrets asfaltsbetong